Att skriva texter 28/2

Idag har vi analyserat texter. Vi i gruppen valde att analysera balladen om Fredrik Åkare och den söta fröken Cecilia Lind. 

Från öckerö loge hörs dragspel och bas
Fullmånen lyser som var den av glas
Där dansar Fredrik Åkare
kind emot kind
med lilla fröken
Cecilia Lind

Hon dansar och blundar
så nära intill
Hon följer i dansen
precis vart han vill
Han för och hon följer
lätt som en vind
Men säg varför rodnar
Cecila Lind

Säg var det för det
Fredrik Åkare sa?
Du doftar så gott
och dansar så bra
Din midja är smal
och barmen är trind
Vad du e' vacker
Cecila Lind

Men dansen tog slut
Vart skulle de gå?
De bodde så nära
varandra ändå
Till slut kom dom fram
till Cecilias grind
Nu vill jag bli kysst
sa Cecilia Lind

Vet Hut Fredrik Åkare
Skäms gamla karl'n
Cecilia Lind
är ju bara en barn
Ren som en blomma
skygg som en hind
Jag fyller snart 17
sa Cecilia Lind

Stjärnorna vandra och timmarna fly
och Fredrik Åkare är gammal
men månen är ny
Ja, Fredrik är gammal
men kärlek är blind
Å' kyss mig igen...
sa Cecila lind 

Här är vår analys av texten:

• Formen på texten var lång och kort
• Fyra rader i varje strof
• Slutrim som bas,glas,kind,lind och sa
• Inrim som söta och fröken
• Tonerna kommer på varje stavelser
• Upprepningar som kind mot kind, namnen är med i varje strof, månen finns i början och i slutet, kyss, dans och att alla strofer slutar med Cecilia Lind.
• Ingen refräng
• Exceptionella uttrycksätt som rent som en blomma, skygg som en hind och lätt som en vind.
• Låten handlar om förbjuden kärlek
• Texten är berättande, beskrivande och har inslag av dialog.
• Den centrala vändningen i texten är när man får veta att han är äldre än Cecilia 
• Stämningsläget i texten tycker vi var sorgset, romantiskt och lugnt. 
• Form och innehåll motverkar varandra

Vi skall även börja skriva en egen låt till vår inspelning men vår är under konstruktion så här får ni lyssna på Grupp 4 så länge enjoy!

Ute i förskolan och skolan

Jag anser att det är viktigt att gå igenom texter med barnen i förskolan för att de skall veta innebörden i vad de sjunger och ha möjlighet att reflektera och analysera texten på deras nivå. I den reviderade läroplanen står det att  förskolan ska sträva efter att varje barn "utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv" (Lpfö 2010,s.12). I skolan skulle man kunna låta barnen analysera texter själva i grupper. Men då bör läraren går igenom det på ett lustfyllt och givande sätt så att alla förstår. På så vis kan man få elever att vilja skriva egna berättelser, låttexter och ramsor som stimulerar dem i sitt lärande samt sitt läsande och skrivande. I Lpo 94 står det att läraren skall "organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga" (Lpo94 s 12). Jag anser att det är viktigt som pedagog och som lärare att man organiserar och planerar lektioner och aktiviteter utefter barnens intresse, så att man får alla att förstå uppgiftens innebörd och varför den är viktig att genomföra.

Planering inför Studiegrupp leder vald litteratur 1&2

Igår planerade vi kring studiegrupp leder vald litteratur 1&2. Här får ni se hur vår planering ser ut och om de kan vara något ni kan använda ute i verksamheten.

Leda vald litteratur 1 & 2- Didaktiskt ställningstagande

Leda vald litteratur 1, färglek:

Vad?

Vi ska leda en lek med avsikt för att koncentrera lärandet till färger, utvecklandet av motorik, att lyssna och följa instruktioner. Vår avsikt är även att gruppen ska arbeta på att samarbeta.

Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. (Lpfö98, s6)

Hur?

Ansvarsfördelningen kommer se ut som så att en i gruppen ansvarar för musiken, en agerar lekledare och två finns som stöd till lekledaren och gruppen. Vi kommer turas om att ansvara för vartdera område.

Materialet som krävs för att utföra denna lek är någon slags musik och instrument i olika färger. Om det inte finns instrument i olika färger tillgängligt kan man dela in barnen på annat vis, till exempel med olika band runt armarna.

Deltagarna delas in i två grupper. För att kunna se vem som tillhör vilken grupp får varje deltagare ett lekband med en för sin grupp gemensam färg t.ex. rött och grönt eller gult och blått. Det viktigaste är att grupperna är lika stora. Går det inte att få deltagarna jämnt delade i två grupper får man kanske dela i tre grupper.

Man sätter igång leken genom att spela en CD-skiva med glad musik. Så länge musiken spelar ska deltagarna röra sig fritt över lekområdet. Så fort musiken stängs av säger ledaren antingen "Färg!" eller "Par!". Om det är "Färg" ska alla deltagarna samlas i sina färggrupper. Om det är ”Par” ska man hitta en kompis som har en annan färg än sig själv.

Leken kan försvåras beroende på barnens ålder och om de har lekt denna lek innan. Man kan till exempel dela in gruppen i fler färger och istället för att de ska dela in sig i par kan de dela in sig i familjer, det vill säga att man samlar ihop en familj på fyra personer från varje färg. Leken kan utvecklas ytterligare, det är bara fantasin som sätter gränser! Huitfeldt (1998) menar även att många lekar, övningar och aktiviteter inte har någon åldersgräns, vare sig uppåt eller nedåt. Med lite fantasi går de fysiska aktiviteterna oftast att göra om så att de passar godtycklig barngrupp.

I den reviderade Läroplanen (2010,s.17) står det skrivet att ”… kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig”.

Leda vald litteratur 2 – Bingodans:

Vad?

Vi ska leda en lek som är väldigt bred och där pedagogen kan välja vilket sorts ämne man vill väva in i leken. Man kan till exempel fokusera på matematik genom att använda sig av siffror och/eller tal. Leken innehåller även olika sorters rörelser/dans och musik som pedagogen har valt.  Vår förhoppning är att denna lek ska få barnen att våga dansa med barn som de vanligtvis inte leker med vilket därav kan leda till en mer sammansvetsad grupp.

Hur?

Då vi är fyra stycken som ska leda aktiviteten kan en person sköra musiken, en vara lekledare och de andra två kan finnas som stöd för gruppen och lekledaren.

Det material som behövs för att utföra denna lek är bingobrickor och pennor. Om det är första gången som gruppen leker Bingodans eller om det är små barn så kan det även behövas kom-ihåg-lappar.

Alla i gruppen får en bingobricka, en penna och till exempel ett nummer som de ska hålla hemligt.  Vid första dansen kan en lekledare hjälpa till med att dela in gruppen i par. Sedan sätter ledaren på musik och paren får dansa valfri sorts dans tillsammans. Efter varje dans avslöjar barnen sitt nummer för sin danspartner som får pricka för det på brickan. Sedan fortsätter dansen tills något av barnen har en rad eller hela brickan full. Man kan även fortsätta tills fler barn har fått en rad eller en hel bricka full. Siffrorna kan även bytas ut mot till exempel djur, färger eller matematiktal.

Leda vald litteratur 1 & 2 - Varför?

Pramling et.al (2008) hävdar att det yttersta syftet med den utvecklingspedagogiska ansatsen också inom estetiken, är att skapa ett lärande där barn lär sig, erfar att de gör det och bli intresserade av och engagerade i att lära sig mer.  Vidare menar Pramling et.al att samspelet med andra barn är också en viktig del av lek och lärande men betonas mindre i det estetiska sammanhanget, åtminstone i teorin. Björkvald (2005) menar att möjligheten att leka och lekens kreativitet och fantasi är något som måste värnas om och stärkas, där sången, leken med toner, är en nödvändig i interaktionen mellan människans yttre och inre värld. Även Salmon (2010) menar att musik hjälper barnen att skapa en kontakt till deras egna värld, inre tankar, och på så sätt möjliggöra för dem att kommunicera den.

Enligt Glover (1999) utvecklar barn sin sociala förståelse genom bland annat lek med andra kamrater och vidareutvecklar sina sociala kunskaper i takt med att de stöter på nya intressanta relationer och problem. Genom leken med andra får de dessutom möjlighet till att träna att dela med sig, turtagning, samarbete, etcetera. Leken bör därför utgöra ett starkt moment i det sociala lärandet i förskoleklassen. Även Ahlberg (2000) menar att om barn tillåts arbeta med uppgifter som sätts in i meningsfulla sammanhang utvecklar barnen ett förståelseinriktat förhållningssätt till lärande.

Cox (2009) skriver att ämnet ska få eleven att utveckla och fördjupa sin rörelseförmåga och lust att röra sig, samt medverka till att eleven stimuleras att ge uttryck för fantasi, känslor och gemenskap. Jederlund (2002) menar att lekens koder och budskap kan kommuniceras i helhetsupplevelser bestående av rörelser, mimer, gester samt yttrande i ljud, tal och sång

I den reviderade Läroplanen (2010,s.12) står det skrivet att ett mål ät att barnen ska: ”…utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”.

I Barnkonventionen (2009) står det skrivet att utbildning skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. Detta anser vi syftar på att man ska arbeta med att utveckla barns identiteter och då är musik, lek och estetiska uttrycksformer ett bra verktyg att använda sig av.

Efter att ha tagit del av ovanstående litteratur och kursens föreläsningar förstår vi hur användbar musik och lek kan vara i samband med lärandet. Vi anser att man genom estetiska uttrycksmedel så som musik med mera kan man hitta sin identitet och ha lättare för att hitta en trygghet i gruppen. Därför anser vi att man som pedagog bör arbeta mycket med lek, musik och estetik, både i förskolan och i skolan.

Med dessa två lekar hoppas vi uppnå en lekfull lärandemiljö där barnen kan känna sig trygga både i sig själva och i gruppen, och samtidigt utvecklas.

Referenser

Ahlberg, Ann (2000) Att se utvecklingsmöjligheter i barns lärande. I Nämnaren tema (2000). Matematik från början. Göteborg: NCM/Nämnaren. Göteborgs universitet.

Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige. Tillgänglig på internet: http://www.unicef.se/assets/barnkonventionen.pdf

Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. 2., [rev. och utvidgade] uppl. Stockholm: Runa

Cox, Roland (2009). Ta in musiken!. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio i samarbete med Rikskonserter

Glover, Anne (1999). The role of play in development and learning. Ingår i Dau, E. (red.) Childs play. Revisiting play in early childhood settings. Sydney: MacLennan & Petty.

Huitfeldt, Åke et al. (red.) (1998). Rörelse och idrott. Stockholm: Liber

Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. 1. uppl. Hässelby: Runa

Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Pramling Samuelsson, Ingrid (2008). Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Salmon, Angela. (2010). Using Music to Promote Children's Thinking and Enhance Their Literacy 

Development. Early Child Development and Care, vol. 180 no. 7, pp. 937-945.

Databas: ERIC

VFU

Idag har jag varit på min VFU-plats och inspirerat barnen med musikpusslet från multimediabyrån. De pusslade och skrev sångtexter. På eftermiddagen kollade vi på Youtube och lyssnade på musik.Vi tog även fram instrumenten (maracas,tamburin,gurkor och kastanjetter) så att vi kunde spela till låtarna som vi lyssnade på Youtube. Rolig dag med mycket sång och musik.

Litteraturseminarium 2

Här kommer mina tankar kring boken Musikliv: Vad människor gör med musik- och musik med männsikor(Lars Lilliestam 2009)

Lilliestam menar att musik är en social aktivitet och en kulturell företeelse, och den måste därför ses i ljuset av människans hela existens och vad hon i övrigt gör (2009 ). Jag anser att musiken är en del av människans liv och dess kultur. Den associerar till min kultur, identitet, känslor och min personlighet etc. Därför är musiken viktig i människan liv då man träffar människor med olika kulturella bakgrunder som inte har samma språk som jag kan man lära känna varandra genom musiken. Enligt Lilliestam (2009) är kultur ett brett begrepp som närmast kan översättas med livsstil eller sätt att leva.

Lilliestam (2009) menar att musik kan förändra människors liv, kan överbrygga motsättningar, kan öppna dörrar och leda till ökad förståelse människor emellan, kan föra människor samman. Men musik kan likaväl skapa osämja mellan människor och kulturer. Jag anser att musik är ett starkt verktyg som kan föra samman människor emellan men också krocka mellan kulturer då inte musiken har samma innebörd för alla människor då vi kommer från olika kulturer och vi definierar musiken på olika sätt. En viss musik kan vara underbart att lyssna på för en människa som drömmer sig bort till värmen medan för en annan kan de föra hemska tankar om krig och hat. Därför tycker jag när man jobbar på förskolan och barnen får ta med sig sin egen musik hemifrån måste man som pedagog acceptera alla sorters musik. Han menar även att musicera kan ge en människa en identitet och historia, självkänsla och självförtroende.

Enligt Lilliestam (2009) När man lyssnar på ett stycke musik vandrar de allra flesta lyssnare fram och tillbaka mellan koncentration och icke-koncentration på musiken och alla möjliga lägen däremellan. Jag anser att musik kan göra att man flyger iväg i tankarna då man reflekterar över saker som berör vardagen. Musik kan knyta an till en persons identitet och detta kan göra att man går från att man är koncentrerad till icke koncentrerad då man tänker på till exempel den varma stranden i Grekland. Han menar att musik är ett starkt och effektivt medel i identitetsbyggen, därför att musik är mångtydig och berör människor emotionellt på ett särskilt sätt jämfört med andra konstarter.

Enligt Lilliestam (2009) hävdar att många använder, som vi sett, musik medvetet och aktivt för att påverka sig själv och bibehålla eller förändra humöret, genom att man har sin personliga ”må-bra-musik” eller ”depparmusik” som spellista eller på en hemgjord cd-skiva. Jag anser att musik kan påverka en människas humör och gör att man kan bli gladare eller ledsen . Musik stimulerar andra sinnen som gör att ens tankar flyger iväg som antigen får den att må bra eller inte.

Lilliestam (2009) tar upp i sin bok att alla människor har en musikalisk förmåga och genetisk grundförutsättningar för ”musikande”, men om denna förmåga inte stimuleras kommer den inte utvecklas. Jag anser att alla människor kan lära sig sjunga men även utveckla andra förmågor. Men om man inte stimulerar lärandet så utvecklas inte dessa förmågor, så är det med allt egentligen bara att vissa människor har andra förutsättningar än andra i livet och det är därför dessa är mer utvecklande hos vissa.

Frågeställningar:

1. Hur kan man i förskolan/ skolan få barn som inte har dom möjligheterna hemma att utveckla sin musikaliska förmåga?
2. Hur kan man ta in barnens musikintressen i förskolan/skolan?
3. Hur kan man stimulera språket genom musiken?
4. Hur kan man lära barnen att reflektera över musiken och dess betydelse på ett pedagogiskt sätt?
5. Bör man inte reflektera mer med barnen i förskolan/skolan över musiken och vad den väcker för tankar för varje individ?

Tema, teori och trummor

Idag har vi gått igenom transponering hur går detta till?

Om jag till exempel skall transponera låten Tre pepparkaksgubbar till C-dur. Då måste jag alltså kolla på cirkeln vad  F ligger och hur många steg det är till C och i detta fall är det ett steg. Alltså blir Första F i texten ett C, andra bokstaven som är C blir ett G och F blir ett C.

     F                                           C      F

Vi komma, vi komma från peppakakerland,

och vägen vi vandrat tillsammans hand i hand.

Så bruna, så bruna vi äro alla tre,

Korin- tre till ö -ogon och hattar på sne.

När man arbetar med trummor kan man arbeta med eko-ljud då pedagogen slår en rytm och barnen skall göra likadant . Man kan även dela upp barnen så att några sjunger och resterande barngrupp slår rytmen.

Arrangering

Idag har vi jobbat med arrangering. Vi gick igenom låten 1000 blommor blues som har väldigt få meningar men denna låt kan man förvandla den till att bli en längre låt. Först gången kan man spela intro, andra gången en flicka som sjunger solo, tredje gången en pojke som sjunger solo, fjärde gången alla+ eko, femte gången solo improvisation etc.

Vi fick även sjunga kanon här kan ni prov lyssna:

När man gör detta med barnen kan man som pedagog dela in dom tre och tre då de kan hjälpa varandra att sjunga. Men det kan även vara bra om man går igenom låten i olika moment. Man kan till exempel låta barnen rita bilder, göra rörelser, flanosagor så att låten sätter sig på många olika sätt då man använder olika sinnen. Sedan när man har sjungit låten ett flertal gånger kan man börja sjunga kanon med barnen. 

Vi gick även igenom de olika oktaverna: 

 

1. Stora oktaven  CDEFGAB
2. Lilla oktaven cdefgab
3. Ettstrukna oktaven c1, d1, e1, f1, g1, a1, b1
4. Tvåstrukna oktaven c2, d2, e2, f2, g2, a2, b2
5. Trestrukna oktaven c3, d3, e3, f3, g3, a3, b3

Musikpussel

Idag har vi skapat våra egna musikslingor. Vi använde multimedibyrån för att ta del av olika ljudslingor som man kan ladda ner till sitt musikpussel. Här nedan kan ni lyssna på min och Saras saga som vi skapade med programmet Garageband.

  

Lyssna här på min och Saras fina saga!

Detta kan man även göra med barnen. Man kan välja att dela upp barnen i mindre grupper så att det inte blir för många kring en dator. Men man kan även tänka sig att skapa olika verkstäder där man får dela upp barnen i smågrupper av fem så att ena veckan skapar grupp A sagor eller musik medan B gruppen lär sig att göra musikpussel och så skiftar man grupperna emellan. Det som är bra med musikpussel är att man kan vara två och två så man lär sig av varandra. samt, att det inte finns begränsningar på hur man kan skapa sitt musikpussel. Jag anser att det är mycket bra verktyg att använda sig ute i verksamheten då barnen får lyssna på olika ljud, sin egen röst, kamraternas röst etc. Barnen kan dela med sig av sitt musikpussel genom att de får presentera sina fina kreationer.

Tillverka trummor med barnen

Att tillverka trummor med barnen kan vara ett bra sätt att visa hur trummor är uppbyggda. På så vis kan man diskutera och reflektera med barnen om dess uppbyggnad och hur ljud uppstår. Barnen får även vara med under själva processen, där deras tankar och erfarenheter kommer fram under själva skapandemomentet. Dessutom får pedagogen erfara barnens sätt att tänka och samtala med barnen på ett sätt som gör att pedagogen får ett helt annat perspektiv av barnens tänkande. Efter att barnen har tillverkat sina trummor kan man låta dem spela på trummorna eller sjunga en sång. Det är viktigt som pedagog att stimulera barnens alla sinnen för att de skall utvecklas så mycket som möjligt.

Grekisk musik står mig nära i mitt hjärta

Kvällen blev lyckad med grekisk musik och dans på restaurangen Athena.

Studiebesök 3

Idag när jag promenerade in till stan så möttes jag av en gatumusikant vid Drottninggatan i Göteborg. Han spelade på sin xylofon och melodin gick i dur. Det passade bra in miljön då solen sken och man fick vårkänslor.

Taktarter, bollar och notvärden

Idag har har vi gjort betoningar på taktslag med hjälp av klappslag och bollar. Vi utgick från 1,2,3,4  och avancerade sedan med en klapp. Efter detta gick vi sedan över till 1 och 3 för att man skulle få känna på olika svårighetsgrader. Avslutningsvis använde vi oss av bollar då vi delade upp gruppen i två, där ena gruppen studsade 1 och 3 och den andra 2 och 4. Jag anser att som pedagog bör man se till att anpassa övningen så att den passar barngruppen. Samt, att dela upp barnen i mindre grupper så det får känna efter och öva, för att sedan göra övningen i helgrupp och öka svårighetsgraden.  Här nedan kan ni titta på våra övningar enjoy!

Marie gick även igenom en namnlek som man kan göra i barngruppen för att barnen skall känna sig bekräftade och lära känna sina kamrater.

Vi fick även tre och tre komponera fjärdedelstakter med hjälp av bilder. Nedan kan ni höra på Sofie när hon spelar vår slutprodukt.

 

Här går vi igenom resterande gruppers komponerade fjärdedelstakter som vi klappade till enjoy!

• Helnot är värd 4kr
• Halvnot är värd 2 kr
• Fjärdedelsnot är värd 1 kr
• Åttondelsnot  är värd 50 öre+ 50 öre
• Sextondelsnoten är värd  25 öre+ 25 öre+ 25öre+ 25 öre

Övning med maracas 2

Idag har jag övat på min maracas. Jag tycks inte höra någon skillnad när jag spelar men vi får hoppas att det ger sig innan terminen är slut. Här får ni ett smakprov på dagens spelning

Redovisning vetenskapliga artiklar

Idag har vi redovisat våra vetenskapliga artiklar. Ett mycket intressant seminarium där grupperna diskuterade alltifrån dans och rörelse till läs-och skrivutveckling som är kopplat till musik. Det jag saknade i min vetenskapliga artikel var hur man kan gå tillväga med läs och skrivutveckling kopplat till musik. Hur kan jag hjälpa en elev som har läs och skrivsvårigheter? När jag satt och lyssnade på övriga studiegrupper kom jag till insikt om hur viktigt musiken är i många undervisningsämnen. Musikundervisning handlar inte bara om att "ha en kul stund", som pedagog gäller det att reflektera över varför man använder sig av musik i sin undervisning.

Röst, rim & rytm

Idag har vi verkligen fått fördjupa oss med texter och dess innehåll

 Vi fick även i studiegruppen gå igenom olika texter och hur man kunde använda sig av olika prosodiska faktorer som till exempel tempo, röstläge, röststyrka, intonation, stavelser, betoning, pauser, rytm och proto. Så här kommer ett smakprov från vår grupp när vi går igenom pippi texten.

Vi fick sedan 10 minuter var i gruppen att presentera inför resten av klassen olika texter. Vi i gruppen valde att göra en dialog av En Ghasel Tema och även skifta tonläge på en av texterna Marie(uttråkad) Sandra (arg) Jag ( Glad) Här kommer två texter som vi i gruppen valde att respresentera.

En ghasel (skapade dialoger)

Jag står och ser på världen genom gallret;

jag kan, jag vill ej slita mig från gallret,

det är så skönt att se, hur livet sjuder

och kastar höga böljor upp mot gallret,

så smärtsamt glatt och lockande det ljuder,

när skratt och sånger komma genom gallret.

Variera tonfallet (känslor i rösten) (arg,uttråkad,glad)

 ser du den stora

tallen där?

där är den

Presentationer av resterande medlemmar i klassen. 

Genom att göra texter med barnen är det ett bra sätt att få barnen att bli mer språkmedveten och utvecklas i sitt läs-och skrivutveckling. Som pedagog kan man även stimulera barnen att göra egen poesi och låta de reflektera och bli mer medvetna om vad texter egentligen handlar om.

Dra igång en låt & lära ut en sång

Idag har vi pratat om att alla kan sjunga, det gäller bara att öva. Men det som får oss människor att tro att vi inte kan sjunga kan vara till exempel media och göra rätt eller fel. Som pedagog handlar det om vilket förhållningsätt man har gentemot sig själv och mot barnen. En pedagog som vågar ta för sig och inte rädd att göra fel påverkar även barnens sätt att vara.

Vi sjöng en låt som går så här "bom bom dang dang gosh gosh", här få ni ett smakprov

Hur skall man få barnen att komma ihåg låtarna?

Jag anser att det är beror på hur barngruppen ser ut. Men man kan använda sig av bilder, rimord, olika rörelser som gör att det blir lättare att komma ihåg låten och man kan "glömma" ord. Men som pedagog gäller det att skapa en miljö där variation och fantasi finns, där inget är rätt eller fel.

Olika sätt att lära ut en sång

Tecken som stöd: Ta hjälp av tecken så det blir lättare för barnen som har ett funktionshinder. 

Helheten: handlar om att pedagogen drar igång en låt och vi andra hakar på. 

Frasvis & härma: Pedagogen sjunger en snutt på sången och barnen härmar. 

Rimord: När barnen fyller i orden som rimmar till sången. 

Bilder: Använda sig av bilder till sången som gör att det är lättare att komma ihåg låten. 

Motiv/ostinato: När det sker en upprepning flera gånger 

"Glömord": pedagogen sjunger tokigt medvetet så att barnen får ”rätta” och fylla i orden. 

Rörelser: Låta barnen göra rörelse till texten för att lättare att komma ihåg låten samtidigt som det blir roligt

Rimsång

Rimsånger kan vara bra att ha med barnen där de får lära sig nya ord och träna minnet. Om man jobbar på en mångkulturell förskola kan det vara bra att måla bilder till låten så att barnen kan koppla bilden till sången och på så sätt känna tillhörighet i den svenska "musikskatten".

Övning med maracas

Vi fick i uppgift av Marie att spela på våra egna instrument en gång i veckan. Så här kommer ett smakprov

Tillverka ljudverktyg!

Idag har vi fått skapa olika instrument i bildsalen som vi sedan skulle spela på. Detta är ett bra sätt att använda sin kreativitet och tillverka egna instrument, då det kanske inte finns möjlighet att köpa in instrument på förskolor. Egna tillverkade instrument gör också att ljudnivån inte blir så hög då hela barngruppen skall vara med och spela.

Marie introducerade en lek (plus och minus) som går ut på att pedagogen sjunger "tre stycken låter de så här när man spelar" och sedan adderar man på med antal personer hela tiden så att tre blir sex osv. Man kan även använda sig av subtraktion så att det blir färre personer som spelar. Detta är ett bra lek då man även får in matematiken i barngruppen utan att det blir tråkigt. Här får ni ett smakprov hur det kan låta.

Vi fick även känna på varandras instrument genom att Marie spelade låten "vi sitter här och spelar aaaahhh", vilket innebar att vi skulle byta instrument med varandra. Detta kan vara ett bra sätt att låta alla barn att känna på varandras kreationer och få en känsla på hur kamratens instrument låter.

"Vad får det lov att vara ta vad ni vill ha". När Marie sjöng denna sång fick vi valfritt tre och tre hämta varsitt instrument och sedan när vi hade hämtat så benämnde Marie varje instrument. Detta kan vara bra för att inte alla barn skall springa fram till instrumenten samtidigt utan istället lära barnen att vänta på sin tur. En bra lek då man får lära sig de olika instrumenten, samt avsluta med att lägga tillbaka instrumenten på sin plats.

Hur kommer det sig att  instrument inte används ute på förskolorna?
Jag anser att det kan vara för att personalen inte har intresset att använda sig av instrumenten då det låter för mycket. Men det är inget hinder om man lär barnen att hantera instrumenten på det sätt som kan vara behagligt för öronen. Om inte barnen får pröva sig fram vet de inte heller hur de skall hantera de olika instrumenten. Man kan även förbereda barnen att lämna ifrån sig instrumenten då man till exempel sjunger en låt som visar att nu tar sången slut.

VFU 2/2-11

Idag har jag varit på min VFU-plats. Under samlingen hade en av pedagogerna en låda med diverse djur, barnen skulle knacka på lådan för att djuren skulle vakna och de fick därefter välja sånger utefter djuret, till exempel om en krokodil kan man sjunga "Krokodilen i bilen" etc. 

När sångsamlingen var slut tog pedagogen fram tre tärningar i färgerna gul, orange och grön som barnen sedan fick använda sig av för att öva subtraktion och addition. Barnen var mycket duktiga och de fick lära sig av varandra då alla var med och deltog. Jag anser att detta är ett bra sätt att lära barnen räkna då både barn och stora deltar och man kan hjälpa varandra i sitt lärande. 

Förskolan är en mångkulturell förskola och de har som tema att resa runt till olika länder. Just nu befinner sig avdelningen i Iran och här på bilderna skapar barnen kupoler i diverse olika färger.  Jag anser att det är viktigt att man lär sig om varandras kulturer och att alla är lika mycket värda oavsett var man kommer ifrån. I Läroplanen står det:

" Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund"(Läroplanen för förskolan reviderad 2010 s 6)

Färger, ackord, gitarr & piano 1/2-11

Idag gick vi igenom en lek med fallskärm. En person skulle stå på fallskärmen och leda oss andra genom att hoppa på de olika färgerna som fanns på den, medan vi andra hade olika instrument och så fort personen trampade på t.ex. röd färg skulle vi med röda instrument spela.

Sedan gick vi igenom en lek med brickor i färgerna röd, gul och grön. En person fick i uppgift att visa upp brickorna efter tycke och vi som satt i grupper med instrument skulle börja spela när färgen som man hade blivit tilldelad kom. Detta kan man leka ute i verksamheten med barn i åldrarna 4 och uppåt, samt med småbarn om de kan få hjälp av en kompis eller pedagog. Man kan även använda sig av leken ute i skogen, om man har tillräckligt med brickor så kan man dela upp barnen i grupper som i sin tur blir tilldelad en färg som man skall leta efter. Barnet som hittar brickor har något instrument som tillkallar sina övriga kamrater till platsen och sedan får springa vidare och leta efter fler brickor tills tiden är slut.

Vi fick även lära oss att spela gitarr och gå igenom olika ackord som A7, G och D. samt, olika övningar som kan vara roligt att utföra med barn. 

 

                                      

Här kan ni höra på hur det låter när jag spelar gitarr. Övning ger färdighet som sagt! 

Vi gick även igenom ackord på piano som Durackord, Mollackord, Septimackord och Dimackord

Exempel: 

Durackorden bildas så här:

C innehåller Grundton C  +4 halvsteg (e) + 3 halvsteg (g) 

D Innehåller Grundton D + 4 halvsteg ( f#) + 3 halvsteg (a) 

Avslutningsvis fick vi i uppgift att tre och tre färgstätta olika ackord på instrument. Detta blir enklare att hitta olika ackord när man är nybörjare då man först kan fokusera på var det befinner sig på instrumenten. Detta kan man även göra med barnen ute i verksamheten då det är enkelt att följa färg istället för bokstäver.