VFU med dans och rörelser

 Min planering
 

Mål

Jag vill med uppgiften att barnen skall dansa till musiken och använda sig av sin motorik . Jag vill att barnen skall uppleva dansen, musiken och rytmen på ett lustfyllt sätt, på ett sätt som får dem att känna sig trygga med att röra sig och samspela med sina kamrater på ett givande sätt.

I den reviderade Läroplanen (2010,s.12) står det att ett av målen är att barnen: ”…utvecklar sin skapandeförmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”.

Förberedelser för aktiviteten

Jag kommer att låta åtta barn i åldrarna fyra till fem att delta ifrån barngruppen. Aktiviteten kommer äga rum i ett av förskolans stora rum. Aktiviteten kommer att ta ca 45 minuter. Jag kommer vara den som leder själva aktiviteten och min handledare kommer att vara med som stöd. Materialet som behövs för att genomföra leken är instrument (maracas, tamburin, kastanjetter etcetera) och mina schalar som jag har gjort själv. Jag vill att barnen skall fundera över vad man kan göra för slags rörelser med schalar och instrument. Aktiviteten kommer att dokumenteras med digitalkamera och video.   

Introduktion och genomförande

Jag kommer samla barnen i en ring för att förklara för dem vad vi skall göra. Jag väcker deras nyfikenhet med att låta barnen, en och en, ta schalar samt instrument efter att vi övergår från att göra rörelser med schalarna till instrumenten. Vi börjar med att ställa oss i en ring då en av oss leder en rörelse och vi andra skall härma. Sedan övergår vi till att dansa fritt då vi har fått inspiration från varandra. Avslutningsvis tar jag in instrument då vi dansar till musikens takt men även att vi lägger till rörelser. Jag stimulerar barnen genom att göra det så roligt och givande för dem så att de vill fortsätta med aktiviteten.

Avslutning av aktiviteten

När aktiviteten är färdig sätter vi oss i en ring för att reflektera över aktiviteten och om vad vi gjorde. Sedan får barnen leka valfritt.

Utvärdering av aktiviteten

Jag tycker att aktiviteten har fungerat positivt då barnen har tyckt att det har varit roligt att dansa men även att jag hade med schalar och instrument gjorde att barnen blev mer engagerade. Jag anser att barnen var väldigt duktiga på att hitta takten i musiken. Första momentet när vi skulle stå i en ring och följa varandras rörelser gav barnen inspiration till att göra sina egna rörelser då de sedan skulle dansa själv. Det jag kan tänka på tills nästa gång är att man kan börja aktiviteten  första gången med att dansa med schalarna och att man kan planera instrumenten till en annan gång för att jag märkte att barnen blev  trötta i slutet. Om man har en barn grupp som inte är så trygga att dansa framför sina kamrater kan man börja med att man är två och två och bygga vidare på aktiviteten då även skapar en tryggheten runt aktiviteten. Avslutningsvis tyckte jag att dokumentationen gick bra och det är en aktivitet som jag kommer att bygga vidare på i olika moment.

Idag har jag hållit i min tredje aktivitet. Vi började med att ställa oss i en ring då jag skulle berätta att vi skulle dansa och göra rörelser. Till detta använde jag mig av sjalar som skulle göra att aktiviteten blev mer effektfull. Vi började med att en fick leda en rörelse och vi andra skulle härma rörelsen. Detta gjorde att man fick inspiration för nästa moment som var att man fick dansa fritt och skapa sina gena rörelser. Jag kunde se att när barnen fick inspiration från varandra var det lättare att övergå till nästa moment då de skulle dansa fritt då de kunde pröva utefter deras egna förmåga. Till denna aktivitet hade vi musik från Electric Banana Band. 

När vi hade dansat en stund med sjalarna tog jag fram instrument för att utmana dem ett steg längre. Vi började dansa och hålla takten med ägg, först till musiken och sedan fick de välja varsitt instrument. Det blev allt ifrån tamburin, gurkor, trianglar etc. Det jag märkte i detta momentet var att barnen verkligen bytte takt när musiken gick fortare eller långsammare.

Litteraturseminarium 4

Här kommer mina tankar kring boken Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans skriven av Ingrid Pramling Samuelsson.

Pramling et.al (2008) menar att läraren bör ge barnet effektiva redskap för att de själva skall kunna producera och uppleva musik, utifrån eget tycke. Jag anser att läraren skall vara där som en stöttning för att sedan låta barnet klara av att hitta lösningar och sätt att utveckla sin egen musik utefter barnets förutsättningar.

Pramling et.al (2008) menar att samspel mellan barn är viktigt i deras lek och lärande, något som dock inte betonas tillräckligt i teorin gällande estetiska sammanhang. Empiriska studier visar dock att barn som skapar tillsammans utmanar, inspirerar och kritiserar varandra på sätt som inte deras lärare gör. Jag håller med författaren då jag har observerat detta på barnen när de sitter i estetiska sammanhang då de ofta ger varandra råd på en nivå som vi pedagoger inte gör. Det är som att barnen funderar och analyserar över saker som vi vuxna aldrig ser. Vi pedagoger ser ofta bara själva slutprodukten, medan barnen lägger ner tid och observation där emellan. Pramling et.al hävdar att ju större pedagogernas förmåga är att ta barnens perspektiv, desto större förutsättningar finns det för att förstå deras meningskapande. Jag anser att det stämmer, oftast har pedagogen sett en bild framför sig som ligger till grund för vad han/hon har planerat. Om pedagogen bara skulle utgå från sina egna tankar skulle pedagogen troligtvis misslyckats med sin planering. Men om man lägger sig på barnens nivå och ser det utefter deras tankar anser jag att man som pedagog öppnar upp nya vyer för sig själv och verksamheten.

Pramling et.al (2008) menar att det finns två sätt som läraren kan bidra till för att utveckla barnens estetiska förmågor, genom systematisk variation och genom att föra metakognitiva dialoger med barnen. Men för att detta skall lyckas krävs det att läraren är klar över vad det han/hon vill att barnen skall utveckla samt att hon/han kan samtala med barnen ett sätt som lyfter fram barnens erfarenheter för så väl läraren som för barnen. Jag anser att det stämmer, för att barnen skall kunna utveckla sina estetiska förmågor bör man som pedagog stimulera barnen till olika uttryckssätt där man använder alla sinnen. Men för att pedagogen skall lyckas utveckla detta hos barnen måste pedagogen dels tänka på sitt förhållningsätt samt vad pedagogen vill att barnen skall uppnå. För det gäller att man som pedagog är medveten om vad hon/han vill lära ut, hur hon/han vill lära ut det och varför.

Pramling et.al (2008) skriver att det krävs en kompetent pedagogen för att få barnen att prata och berätta om sin värld och sina erfarenheter. Utmaningen är att få igång en dialog och inte genomföra ett förhör där den vuxne söker rätt svar, vilket är en teknik som man måste utveckla som lärare. Jag anser att det krävs en stor kompetens hos läraren samtidigt som förhållningssättet spelar stor roll. Om man som pedagog strävar efter att få rätta svar, innebär det att man inte är intresserad av barnens tankar och erfarenheter utan att man vill se om man har lyckats som lärare. För mig är det ett misslyckande om man enbart utgår ifrån sitt perspektiv.

Pramling et.al (2008) anser att det yttersta syftet med den utvecklingspedagogiska ansatsen inom estetiken, är att skapa ett lärande där barn lär sig samtidigt som att de upplever att de lär sig, samt blir intresserade av och engagerade i att lära sig mer.  Jag anser att det är viktigt att lära barnen att lära sig mer. Då gäller det som pedagog att engagera barnen att vilja lära sig mer på ett lustfyllt och stimulerande sätt.

Konsten att lära barn estetik

Idag hade vi en föreläsning med Gunilla Fihn där vi gick igenom att det finns tre sätt att se på kunskap den första är rationellt som man kan beskriva som allas samlade tankar. Den andra är empiriskt som kan beskrivas att man undersöker,återspeglar verkligheten och den tredje är konstruktivistisk som innebär återspegling något som kan bli begripligt för andra.

Vi fick även göra olika gestaltningar i grupper av fem då vi skulle använda oss olika uttrycksformer. Vi började med att gå ihop i en ring då Gunilla började göra en rörelse som vi alla skulle följa. En av oss i klassen fick sedan byta rörelse som vi andra fick härma. När vi hade gjort olika rörelser delade Gunilla oss i olika grupper då vi skulle använda oss av 3-5 rörelser som vi hade gjort i ringen, för att sedan gestalta något för resterade grupper. Efter detta fick vi i uppgift att lägga till olika ljud som vi tyckte passa till våra rörelser för att sedan gestalta detta för resterande grupper. Under detta tillfälle skulle resterande grupper skriva repliker som det tyckte passa till vår gestaltning. Som vi sedan använde oss för att göra gestaltning mycket starkare och effektfull med hjälp av rekvisita.

Repliker som vi fick skriva för varandra som man tyckte passa in.

Här sitter vi i gruppen och kollar igenom replikerna som vi kan använda oss av.

Rekvisita

Här kan ni se hur slutprodukten blev när man satte ihop alla byggstenar.

Detta kan man göra med barnen ute i verksamheten då man kan börja från att göra det enkelt och sedan lägga till olika byggstenar för att skapa något effektfullt. Man kan till exempel spela en teater då man i början går igenom koreografin med olika rörelser. Sedan kan man lägga till olika ljudeffekter men också rekvisita som göra att pjäsen blir mer dynamisk och uttrycksfull. I den reviderade läroplanen 2010 står det att

 ...Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta
upplevelser, känslor och erfarenheter (Lpfö 2010, s.6)

Att känna rörelse

Igår gick vi igenom boken  Att känna rörelse: en dans pedagogisk metod skriven av Elisabet Sjöstedt Edelholm & Anne Wigert. Den handlar om kreativ dans. Om man får dans efter sin egen förmåga blir inget rätt eller fel. Detta gör att barnen kan känna sig delaktiga men också att man utvidgar sitt lärande i dansen då de känner sig trygga. Fördelar med att härma varandra eller pedagogen är att det kan få tips och idéer från sina kamrater. Det som kan vara bra med en dans som redan är korrigerad är att barnen skall kunna komma ihåg rörelserna detta gör att barnen tränar på sitt minne. Jag anser att det är viktigt att barnen få lära sig av varandra men också utforska själva. Genom att ta del av varandras rörelser kan man få tips och idéer av varandra, som gör att man kan utveckla sina egna rörelser så småningom.

Vi gick igenom olika rörelser med dans band (sidenband) då vi först skulle förflytta oss i rummet en och en med sidenband och göra valfria rörelser till.  Detta gör att barnen kan känna sig trygga att utforska sina rörelser utan att det blir rätt eller fel.

Vi fick även gå ihop fyra och fyra då vi skulle föra/följa varandras rörelser. Detta kan vara ett bra sätt för barn som inte känner sig trygga i dansen och då gruppen inte är så stor kan de även utforska och känna sig delaktiga då fokuset blir att lära sig rörelser utan att känna sig iakttagen.

Rörelsecirkel
Vi fick hämta var sitt rekvisita som vi skulle göra olika rörelser med. Detta gör att man fokusera mer på föremålet istället på varandra. Jag anser det som är bra med denna lek är att man fokusera mer på föremålet istället för individen och detta gör att man försöker hitta lösningar med sitt föremål så det passar till den som leder leken. Fokuset blir att anpassa sina rörelser utefter föremålets förmåga.

Igår fick vi även leka föra/följa leken då en skulle blunda och den andra skulle föra. Man fick hålla i varandras fingertoppar om den som styrde tryckte hårt mot den andras fingertoppar skulle personen backa. Om man tryckte lite lätta skulle man gå framåt, skulle man svänga åt vänster eller höger skulle man trycka bak höger hand så att personen skulle svänga åt höger. Jag anser att detta är en bra övning som gör att man skapar tillit i gruppen men också att man få lära sig att använda sig av andra sinnen. Jag upplevde att min hörsel, känsel stärktes mer då jag inte kunde använda synen.

Vi fick även dansa långdans i olika varianter som till exempel zick-zack, spiral men även skapa portar då personen leder skall gå under någonstans i ringen. Detta gör att barnen lär sig att samspela men också att man hjälper varandra.

Vi fick även lyssna på musik och göra rörelser till texten. Detta gör att barnen lär sig texten mycket lättare då man lägger till rörelser.

VFU eftermiddagen

På eftermiddagen kom en kille och frågade mig om jag kunde hjälpa honom att bygga en borg. Han var väldigt noga med att säga att vi skulle bygga så att borgen blev rund och att den skulle vara lika hög runt om. så här ser borgen ut.

VFU

"Stina" 5 år har gjort ett ägg

Momentplanering 2

Mål och syfte

Jag vill med uppgiften att barnen skall lära sig instrument på ett lustfyllt sätt. Jag vill att barnen skall uppleva instrumenten på ett givande och roligt sätt som gör att de tycker det är roligt med uppgiften, på ett sätt som får dem att känna sig delaktiga och förmedlar deras tankar och erfarenheter. 

I den reviderade Läroplanen (2010,s.12) står det att ett av målen är att barnen: ”…utvecklar sin skapandeförmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”.

Förberedelser inför aktiviteten

Jag kommer låta åtta barn i åldrarna fyra till fem deltaga ifrån barngruppen. Aktiviteten kommer äga rum i ett av förskolans stora rum. Aktiviteten kommer att ta ca 40 minuter. Jag kommer att vara den som leder själva aktiviteten och min handledare kommer att vara med som stöd. Materialet som behövs för att genomföra leken är instrument (maracas, tamburin, kastanjetter etcetera). Samt, material till själva skapandemomentet som toarullar, piprensare, papper, makaroner etc. Jag vill att barnen skall fundera över hur instrumenten är konstruerade och var ljudet kommer ifrån och varför vissa instrument låter högre än andra. Aktiviteten kommer att dokumenteras med digitalkamera och video.   

Introduktion och genomförande

Jag kommer samla barnen i en ring och förklara för dem vad vi skall göra. Jag väcker deras nyfikenhet med att låta barnen, var och en, ta varsitt instrument som de tycker om under tiden som vi sjunger låten ”Vad får det lov att vara att spela på idag...” som ackompanjeras med hjälp av gitarr. Sedan får barnen ta med sig instrumenten som hjälp för att konstruera sina egna instrument i ateljén. Jag tar tillvara barnens idéer genom att jag skriver ner vad de säger. Jag stimulerar barnen genom att göra det roligt och givande för dem så att de vill fortsätta leken.

Avslutning av aktiviteten

När aktiviteten är färdig sätter vi oss i en ring för att reflektera över aktiviteten och om vad vi gjorde. Sedan får barnen välja att spela på sina instrument. Avslutningsvis får barnen städa inne i ateljén och lägga tillbaka instrumenten i korgen, för att sedan leka valfri lek.    

Utvärdering av aktiviteten

Jag upplever att uppgiften fungerade positivt då barnen tyckte det var roligt att spela och lära sig instrumenten. Genom att jag spelade gitarr och sjung gjorde att barnen blev mer nyfikna på vad diverse instrument heter och hur det låter på olika sätt etc. Samt att jag gick igenom instrumenten upplevde jag att det blev lättare för barnen att skapa sina egna instrument med olika material.Jag tycker även att när vi hade återsamling hade barnen väldigt bra tankar kring instrumentens konstruktioner. Det jag kan tänka på tills nästa gång är att barnen behöver mer tid att tänka för att tillverka instrument . Det jag kunde ha gjort på ett annat sätt är att när vi hade haft samlingen och gått igenom instrumenten kunde jag ha förklarat för barnen att de skulle få spela och leka med instrumenten efter skapande momentet, för nu blev det mycket fokus på att spela. Jag tycker mina mål med min uppgift har uppnåtts då barnen fick lära sig instrument på ett roligt och lustfyllt sätt samt att de fick sjunga och spela på instrument .

Dokumentation  

sång samling med instrument

 

Sång samling vi går igenom diverse instrument här är klave.

Detta är en del av materialet för skapande momentet.

Ett av barnen skapade en bjällra.

"Lisa" gjorde en Maracas som hon stoppade med pärlor. 

 

Olika instrument som barnen har tillverkat.

Gruppdiskussion kring litteraturseminarium 3

Idag träffades vi för att diskutera böckerna Den musiska människan och Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. Nedan kan ni se våra reflektioner kring böckerna.

Pedagogens yrkesroll

Jederlund (2002) menar att man bör ge invandrarbarn tillgång till den svenska ”sångskatten” då det är ett lustfullt sätt att förmedla tillhörighet och svensk identitet, samtidigt som man arbetar med det svenska språket. Vi anser som pedagog kan man låta barnen sjunga sånger med koppling till den egna kulturen på svenska, eller låta barnen sjunga svenska sånger på sitt modersmål. Han säger även att man lär sig i ett samspel mellan språk och handling när ordet blir satt i ett sammanhang. Vi anser att man gör det när man sjunger sånger speciellt om man har rörelser till.

Jederlund (2002) menar att det är något som är positivt att göra med äldre barnen och att om man låter de spela som de vill så kommer det inte låta samma hela tiden som man kanske kan tro utan det kommer bli olika melodier. Vi anser att man som pedagog borde låta barnen vara med att styra och inte planera musikstund utan låta det komma spontant. Vidare säger Jederlund  att man som pedagog hela tiden bör lyssna och språka med barnen verbalt och icke verbalt. Vi menar att pedagogen måste använda sig av olika uttrycksätt när det kommunicerar med barnen. Vi tycker att pedagogens förhållningsätt spelar stor roll hur man förmedlar olika aktiviteter.

Musikens påverkan på lärandet

Jederlund (2002) tar upp att när modern sjunger och pratar frigörs det endorfiner och goda känsloämnen och dessa får barnet i magen ta del av. Även Bjorkvold (2005) beskriver vikten av ljud och rörelser redan innan man är född och ligger i magen. Vi anser att det är en fördel att använda sig av sång och musik i de olika verksamheterna, om barnen känner sig trygga och har en bra känsla i kroppen så blir lärandet bra. 

Bjorkvold (2005) beskriver att kravet på att spela och sjunga rätt gör att en del människor drar sig för att genomföra vissa aktiviteter som innehåller dessa delar för att de känner sig osäkra. Vi anser att det är upp till pedagoger att bryta detta mönster och sjunga och spela även fast man inte gör det perfekt, det viktiga är att man gör det.

Jederlund (2002) tar upp en händelse där en grupp elever fick lyssna på Mozart och den andra delen fick inte lyssna på något alls innan de skulle skriva ett prov. Det visade sig att den delen som lyssnat på Mozart fick betydligt bättre resultat än de som inte hade lyssnat. Detta kom att kallas Mozarteffekten. Vi tror att det nödvändigtvis inte behöver vara just Mozart utan kan vara musik som helst med en lämplig puls som passar till aktiviteten och gruppens smak. Det kan vara svårt att hitta musik som passar alla barn eftersom alla har olika erfarenheter med sig, och tycker om olika saker. Man får variera sig och prova sig fram för att hitta musiken som passar gruppen i stort.    

Barnperspektiv

Bjorkvold (2005) menar att möjligheten att leka och lekens kreativitet och fantasi är något som måste värnas och stärkas. Sången, leken och tonerna är nödvändiga i interaktionen mellan människans yttre och inre värld. Vidare skriver Bjorkvold att när barnen är äldre har de två utvecklingsarenor, i familjen och till exempel i förskolan med andra barn. De kan med hjälp av leken integrera dessa två arenor. Vi anser att leken är viktigt för barnens lärande, via leken kan man komma längre i sin utveckling. Genom leken kan man som pedagog sätta sig in i ett lärande på barnens nivå som gör att man kan se det från barnens perspektiv.

Nedvärderad musik

Jederlund (2002) menar att människor tenderar att inte ta musik på allvar och att detta är något som sker både privat och inom förskoleverksamheten. Till exempel, kan man nedvärdera en viss genre för att man själv inte anser att musiken är tilltalande. Det finns en tendens ute i förskoleverksamheterna att musik inte är något viktigt som påverka lärandet utan att det bara är ett roligt och trevligt inslag. Vi som blivande pedagoger behöver agera för att ändra attityderna kring musiken och få barn och andra pedagoger att förstå vikten av musiken, och få dem att se och förstå att all musik är tillåten trots att man själv kanske inte tycker om musiken i fråga. Man borde låta barnen ta del av fler olika sorters musik för att de ska kunna skapa erfarenheter och få en relation till den.

Referenser:

Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. 2., [rev. och utvidgade] uppl. Stockholm: Runa

Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. 1. uppl. Hässelby: Runa

Att göra en låt

Hej! Idag har vi fått skapa vår egen låt i gruppen som vi skall ha till inspelningen. Låten som vi skall spela in kommer att ingå i vårt musikprojekt som handlar om en grön drake. I musikprojektet kommer vi att spela en pjäs och även göra bok med olika momentplaneringar till låtarna för att pedagoger ute i verksamheten skall kunna ta del av våra tankar och idéer. Här kommer gruppens text som handlar om en ledsen drake som vill ha en vän.

Litteraturseminarium 3

Litteraturseminarium 3- Jederlund och Bjørkvold

Jederlund (2002 s 16) menar att man bör ge invandrarbarn tillgång till den svenska ”sångskatten” då det är ett lustfullt sätt att förmedla tillhörighet och svensk identitet, samtidigt som man arbetar med det svenska språket. Jag anser att man även kan sjunga sånger på andra språk för att förmedla tillhörighet, samtidigt som man befäster den egna kulturen hos invandrarbarnet. Som pedagog kan man låta barnen sjunga sånger med koppling till den egna kulturen på svenska, eller låta barnen sjunga svenska sånger på sitt modersmål.

Jederlund (2002 s 12) nämner Mozart-effekten som kommer från inlärningspsykologisk forskning som visar på att musiklyssnande av Mozart kan förbättra studieresultatet i matematik och språk hos skolelever. Jag anser att det kan stämma, då man lyssnar på en och samma låt kan man associera och stimulera minnet. Dock, behöver det nog inte enbart gälla musik av Mozart. Eleverna bör därför få ta med sig egen musik till skolan som ett sätt att främja koncentrationen och förbättra studieresultatet. 

Jederlund (2002 s 87) menar att lekens koder och budskap kan kommuniceras i helhetsupplevelser bestående av rörelser, mimer, gester samt yttrande i ljud, tal och sång. Jag anser att leken är en viktig aspekt i barnens lärande då de använder sin simultanförmåga och fantasi för att komma längre i sin utveckling. Jag anser att som pedagog är det viktigt att skapa miljöer där lärande och utveckling stimuleras och framhävs i verksamheten. Även Bjørkvold (2005 s 48) menar att möjligheten att leka och lekens kreativitet och fantasi är något som måste värnas om och stärkas, där sången, leken med toner, är en nödvändig i interaktionen mellan människans yttre och inre värld. 

Bjørkvold (2005 s 36) menar att det finns mer med barnens lek än att de ”bara leker”. De lever i leken och genom den, där leken möjliggör en flexibilitet här och nu och bortom tid och rum. Jag anser att genom leken kan barnen sätta sig in i ett lärande som ligger på deras nivå där det inte finns några rätt eller fel och på så sätt tror jag att barn utvecklas i sitt lärande.

Jederlund (2002 s 99) hävdar att man kan öka den språkliga medvetenhet och läsfärdigheten hos barn redan på förskolenivå genom att man markerar rytmen på varje stavelse i ett ord eller genom att arbeta med rim och ramsor. Jag håller med om ovanstående då jag själv har använt mig av Bornholmsmodellen där detta ingår och utgör ett effektivt verktyg för att barnen skall utveckla sitt språk samt lära sig att läsa.

Frågeställningar:

Hur skapar man en miljö där leken stimuleras så mycket som möjligt?

Hur stödjer man barnen i sitt lärande?

Hur kan man ta in olika kulturer i till exempel musik?

Hur kan på ett effektivt sätt stimulera språket och motarbeta skrivsvårigheter genom musiken?

Varför används inte musiken mer som ett läromedel i alla ämnen?

Referenser:

Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. 2., [rev. och utvidgade] uppl. Stockholm: Runa

Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. 1. uppl. Hässelby: Runa

Enkätredovisning

Idag har vi haft enkätredovisning  där vi presenterade vårt arbete genom PowerPoint.Vi  valde att presentera det vi tyckte var viktiga så som syftet, genomförandet, urval och det resultatet som vi hade fått från enkäterna. Vårt syfte med undersökningen var att få större kunskap om hur man arbetar med musik ute i verksamheterna. Vi tog även med några frågeställningar som man kan reflektera över.

Anser sig pedagogerna ha tillräckligt med kunskap om hur de kan arbeta med musik?

Anser verksamma pedagoger att musik är ett viktigt ämne inom verksamheten?

Anser pedagogerna att det är enkelt att utföra musikaktiviteter?

Genomförandet:

Vi skickade ut enkäterna elektroniskt via mail till pedagoger på olika typer av verksamheter där man arbetade med barn och ungdomar. Vi  skickade  ut enkäten till 40 personer och fick tillbaka 34 stycken enkäter. Alltså hade vi ett bortfall på 6 personer, kanske berodde detta på tidsbrist eller så valde de helt enkelt bort att svara. Vi skickade även ut en påminnelse (se bilaga 2). Vi skickade ut 20 enkäter i Göteborg och 20 i Borås för att se om svaren skiljde sig mellan kommunerna.

Urval

Vi gjorde undersökningen på verksamma pedagoger. Vilken typ av verksamhet de arbetade på spelade mindre roll, vår fokus var att undersökningen skulle nå ut till pedagogerna då det var deras kunskaper och förhållningsätt kring musik vi var intresserade av. Hälften av de tillfrågade arbetade i verksamhet i Göteborg och hälften i Borås. 

Resultatet

Figuren nedan visar om pedagogers svar i frågan om de önskar fortbilda sig inom ämnet musik utifrån sin yrkesroll. Cirkel 1 står för de som svarade i Göteborg och cirkel 2 är för Borås. De blå bitarna representerar de som svarat nej och de gröna bitarna representerar de som svarat ja.

Staplarna visar att 100 % (17 av 17 stycken) av pedagogerna i Göteborg önskade vidareutbilda sig inom musik, medan 70.59 % (12 av 17 stycken) av pedagogerna i Borås ville vidareutbilda sig. 

Figur 2

Figuren nedan visar pedagoger från Borås och Göteborg som skulle vilja vidareutbilda sig inom ämnet musik som förstahandsval. Den första cikeln (1) är står för de som svarade i Göteborg och den andra cirkel (2) står för de som svarat i Borås. De blå bitarna står för nej medan de gröna står för ja.

 

Figuren visar att 58.85% (10 av 17 pedagoger) från Göteborg och 82.53% (14 av 17 pedagoger) inte har musik som förstahandsval vid vidareutbildning. Det finns dock inte någon statistisk signifikant skillnad mellan pedagogerna på respektive ort och deras önskan att i första hand vidareutbilda sig inom ämnet musik.

Tabell 1

Tabellen redovisar antalet timmar som pedagogerna i Göteborg respektive Borås vill lägga på musikundervisningen per vecka.

 

Vi kan i ovanstående tabell avläsa att pedagogerna i Göteborg vill lägga mer tid på sin musikundervisning/v än pedagogerna i Borås. 

Slutsats

Vi uppfattade det som att pedagogerna anser att musik är ett väldigt viktigt ämne och att de anser att de har kunskap om varför det är bra med musik, men att de flesta inte anser sig ha tillräckligt med kunskap om hur man använder sig av musiken eftersom större delen av pedagogerna vill vidareutbilda sig. Vidare kunde man se att pedagogerna inte vill lägga så mycket tid på musikundervisningen, vilket fick oss att reflektera över hur mycket kunskap pedagogerna hade kring hur man kan kombinera musik med andra ämnen. I den reviderade läroplanen står det att förskolan skall sträva efter att varje barn

… utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama…( Lpfö98, 2010, s. 12)

I läroplanen framhäver dem på flera olika ställen hur viktigt det är med bland annat musik i verksamheten för barns utveckling och lärande. Musik är ett viktigt redskap som skapar ett lustfyllt lärande och som vi behöver ta vara på!