Litteraturseminarium 3

Litteraturseminarium 3- Jederlund och Bjørkvold

Jederlund (2002 s 16) menar att man bör ge invandrarbarn tillgång till den svenska ”sångskatten” då det är ett lustfullt sätt att förmedla tillhörighet och svensk identitet, samtidigt som man arbetar med det svenska språket. Jag anser att man även kan sjunga sånger på andra språk för att förmedla tillhörighet, samtidigt som man befäster den egna kulturen hos invandrarbarnet. Som pedagog kan man låta barnen sjunga sånger med koppling till den egna kulturen på svenska, eller låta barnen sjunga svenska sånger på sitt modersmål.

Jederlund (2002 s 12) nämner Mozart-effekten som kommer från inlärningspsykologisk forskning som visar på att musiklyssnande av Mozart kan förbättra studieresultatet i matematik och språk hos skolelever. Jag anser att det kan stämma, då man lyssnar på en och samma låt kan man associera och stimulera minnet. Dock, behöver det nog inte enbart gälla musik av Mozart. Eleverna bör därför få ta med sig egen musik till skolan som ett sätt att främja koncentrationen och förbättra studieresultatet. 

Jederlund (2002 s 87) menar att lekens koder och budskap kan kommuniceras i helhetsupplevelser bestående av rörelser, mimer, gester samt yttrande i ljud, tal och sång. Jag anser att leken är en viktig aspekt i barnens lärande då de använder sin simultanförmåga och fantasi för att komma längre i sin utveckling. Jag anser att som pedagog är det viktigt att skapa miljöer där lärande och utveckling stimuleras och framhävs i verksamheten. Även Bjørkvold (2005 s 48) menar att möjligheten att leka och lekens kreativitet och fantasi är något som måste värnas om och stärkas, där sången, leken med toner, är en nödvändig i interaktionen mellan människans yttre och inre värld. 

Bjørkvold (2005 s 36) menar att det finns mer med barnens lek än att de ”bara leker”. De lever i leken och genom den, där leken möjliggör en flexibilitet här och nu och bortom tid och rum. Jag anser att genom leken kan barnen sätta sig in i ett lärande som ligger på deras nivå där det inte finns några rätt eller fel och på så sätt tror jag att barn utvecklas i sitt lärande.

Jederlund (2002 s 99) hävdar att man kan öka den språkliga medvetenhet och läsfärdigheten hos barn redan på förskolenivå genom att man markerar rytmen på varje stavelse i ett ord eller genom att arbeta med rim och ramsor. Jag håller med om ovanstående då jag själv har använt mig av Bornholmsmodellen där detta ingår och utgör ett effektivt verktyg för att barnen skall utveckla sitt språk samt lära sig att läsa.

Frågeställningar:

Hur skapar man en miljö där leken stimuleras så mycket som möjligt?

Hur stödjer man barnen i sitt lärande?

Hur kan man ta in olika kulturer i till exempel musik?

Hur kan på ett effektivt sätt stimulera språket och motarbeta skrivsvårigheter genom musiken?

Varför används inte musiken mer som ett läromedel i alla ämnen?

Referenser:

Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. 2., [rev. och utvidgade] uppl. Stockholm: Runa

Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. 1. uppl. Hässelby: Runa